GOOD NIGHT

Ditt hjärta är varmare än te utan mjölk

Kom precis innanför dörren efter en mykebra dag. En schtekig man som vi gjort ett idéarbete med denna vecka, bjussade på AW efter plugget. Vet att jag kanske nämnt detta förut, men fasen vad tacksam jag är över att jag hamnat i samma klass som dessa fina människor. En härlig bunt folk som jag gillar så mycket! Hade lite ångest över uppgiften som ska presenteras imorgon... Ni vet den där om att göra något nytt. Någonting jag aldrig gjort förut. Skulle egentligen velat ta tillfället i akt och göra någonting jag förmodligen aldrig skulle göra annars. Har gjort en grej nu ikväll, men väntar med att avslöja vad. Håll tillgodo!

På torsdag ska vi redovisa en uppgift som heter "gör någonting du aldrig gjort förut". Svårt, tänkte jag. Jag som gjort nästan allt... Har ännu inte kommit på hur uppgiften ska lösas, men förmodligen blir det något bra. Kanske spännande. Förhoppningsvis roligt och intressant också. Vi gör så här; jag sover på saken. Och återkommer. Typ imorgon. Så gör vi. Puss.

Jag har upptäckt en ny artist. Eller så kan man kanske inte säga. Det är ju inte direkt jag som gjort henne känd. Å andra sidan är hon inte ens speciellt känd. Än. Men jag har hittat henne och hon är grym. Eller hittat å hittat, äh vafasen ni fattar. Det var ungefär fyra år sen vi träffades, på en dopfika hemma hos en av mina vänners barnvaktsfamiljer. Vi började prata och kom in på att hon sjunger mycket och har bott i USA fram och tillbaka. Hon gav mig sin myspace och jag lyssnade väldigt flitigt på alla hennes låtar där ett tag. Men så har hon helt försvunnit ur mitt minne MEN igår kom hon tillbaka. En massa låtar som då fanns på hennes hemsida går tyvärr inte att få tag på idag, men på youtube kan man lyssna på en del. "Thing for you", "Win someday" och "Fallout" är grymma. Men jag måste ju bara säga det, mina damer och herrar.

"Nathalie är tjej som är 22 år och är en väldigt sprallig, galen, rolig & snäll & är väldigt rolig att vara med. Hon gillar att skriva, dansa, sjunga, sitta vid datorn, läsa bloggar, blogga & mycket mer! Hon är väldigt förstjust i mörk choklad. Gillar också väldigt mycket keso & nötter och nyttiga saker. Hon har börjat plugga i en skola som är jättebra & man kan få en bra utbildning & hon är jätteduktig på att skriva och skriver så rakt och snyggt som på datorn, fast snyggare! Hon bor själv i ett hus nära vattnet, hon hyr ett rum. Men hon bor mest hos sin kille. Men hon är en väldigt kreativ människa. KORT. Jag är längre en henne, men det spelar ingen roll, jag älskar henne lika mycket ändå. <3 Men hon är en person man kan prata med & alltid lyssnar. Hon har fin stil, typ samma som mig. Och vi har massa gemensamt. Hennes stjärntecken är fisk."

Befinner mig på café Puck med Annamania. Knappt så att jag kan skriva detta inlägg. Måste luta armbågarna mot bordet för att undvika att någon liten muskel i armarna tvingas spännas och därmed anstränga sig... Ont, så ont. Drog med Sandra på ett crosstrainingpass idag vid Hornstull. Man har ju tränat fem dagar i veckan TYP sen julafton så flåset är det ju inge fel på direkt. Musklerna är vana att arbeta också, så det var ju bara att köra. Tänkte jag då. "Jag skulle tagit med min bok", slänger jag ur mig under första övningen. "Det här är ju rena vilopasset". Om jag fick käka upp det? Jag kan säga så här: För första gången på ett pass blev jag inte taggad när instruktören skrek "kom igen nu, fem till!" Jag blev svinförbannad. JAG ORKAR INTE MER, JAG KAN INTE GÖRA FEM TILL OM JAG SKA LYCKAS KOMMA HÄRIFRÅN LEVANDE ville jag skrika. Men det gjorde jag såklart inte. Jag gjorde två till och sen svartnade det för mina ögon och jag var tvungen att sätta mig ner. Hur det gick för Sandra? Sådär. Hon lämnade salen efter tjugo min.

Hej. Jag är frånvarande ibland. Som ni märkt. Men det är på ett bra sätt, för det betyder att det händer saker i verkliga livet och det måste väl ändå va en bra grej... Dagen har i alla fall spenderats på Formexmässan och kvällen har jag tillbringat i soffan. Med Solsidan såklart och sen en helt ok film. Goda rester från gårdagen och grymt sällskap. Typ bästa sällskapet. Imorgon blire SATS med Sandy och Malin och sen lite plugg på det. Lovar att mata er med fler inlägg då också. SÅ nu längtar vi alla till imorgon, visst? 

Många säger att jag är lik min pappa. Sånt där är ju skitsvårt att se själv ju, men jag har hittat ett par bilder där jag faktiskt kan se en likhet. Father and daughter charming...

Men, har jag inte uppdaterat på två hela dagar?! Har börjat skriva på ungefär fem olika inlägg sedan sist men tydligen inte publicerat ett enda. Jag har ju börjat skolan, det är en sak som hänt. Helt underbart på alla sätt och vis är det. Lilla familjen är återförenad. Veckan har rusat iväg och jag kan inte fatta att det är fredag imorgon! Sjukt. Fast okej, det är det ju inte kom jag på. Haha. Egentligen kan jag ju bara radera de senaste meningarna och låtsas som om jag har full koll men nu får ni se verkligheten och liksom vara med i flödet av tankar. Känns mer äkta ju. Men okej, torsdag imorgon då. Skönt, känns som att jag helt bom bang fick en extra dag! Undrar vad jag ska göra av den? Fast det vet jag ju faktiskt. Imorgon ska hela klassen käka middag och kanske dricka lite vin i skolan för att sedan heja på Johanna som ska göra dj-debut. Kan bli najs.

Vill börja med att säga GRATTIS till två av mina finaste vänner som fyllde år igår; Nina och Jessica. Tjugotvå respektive tjugotre. Den ena befinner sig i Östersund och är förmodligen bakfull idag. Om en vecka får jag kramas med henne och det ser jag fram emot! Den andre mår förmodligen mycket bra idag och laddar inför en toppenkväll! Jag laddar i alla fall, med äggmacka och Katy Perry. Bästa kombon haha.

Jag skriver nästan alltid när jag är ensam. Det är en sak jag kan längta efter, att bara få vara själv och skriva. Ikväll har jag inte haft någon annans sällskap än mitt eget, men ändå har jag inte kommit mig för att formulera något. Varken här eller i dagboken. Vet inte om det känns tomt i skallen eller om det kokar över. Grannarna, som jag nämnde tidigare ikväll: Pojken i familjen som jag hyr min lägenhet av, det var hans bästa vän. Och hans morföräldrar som dog. Det blir så konstigt när man får höra. Hur ska man reagera? Ska man ta det till sig och bryta ihop för att döden är alldeles för nära hela tiden? Eller ska man fortsätta hålla den på så långt avstånd det bara går tills man själv får en käftsmäll och inte längre kan undvika? Jag vet inte, men det är fan så svårt hur man än gör. Jag tänker på den person som tvingades ge den lilla killens föräldrar beskedet. De bor här också, bara ett par meter bort. Pojken var bara över och hälsade på mormor och morfar ikväll, för att ha det lite mysigt kanske spela kort och äta kakor. Tänk att tvingas ta emot beskedet om att ens son och föräldrar dött...samtidigt. Hur klarar man av att inte dö själv samma sekund? Oj, nu blev det väldigt tungt här känner jag. Det kan bli så ibland, när verkligheten kommer ikapp.

Det känns som att detta handlar om mina grannar. Det förklarar alla brandbilar. Fy fan.

Tittar på Coyote Ugly och pratar med en vän på fb. Tvättar, skriver dagbok och äter dadlar. Skriver ett mail till mamma och lägger till alla låtar som spelas i den ovan nämnda filmen, på spotify. Åh, så bra ju.

Trettioen dagar har jag varit ledig från skolan nu. Visst har jag jobbat en del, kanske tio dagar sammanlagt. Har säkert sett över femton filmer och sovit minst nio timmar per natt. Har promenerat i snöslask och ätit frukost till "Efter tio med Malou". Jag har haft det slappt och så jäkla skönt men nu börjat det krypa i kroppen... Det som gör att jag tillslut längtar efter att gå upp när alamet ringer vid 06.26 eller sitta kvar i skolan för att göra klart en uppgift till sent sent på kvällen är att jag måste känna att jag gör någon nytta. Jag dör av att bara strosa runt för länge i myskläder. Jag måste känna mig nöjd över någonting efter att en dag passerat. Enime? Så idag tog jag mig en liten funderare; vad kan jag bidra med som gör att jag kan somna gott inatt? Det fick bli en sväng förbi blodcentralen, där jag gav en halvliter av mitt blod. Grymt ju, att det kan vara så enkelt att känna att man gjort något vettigt. Typ som att kanske rädda någons liv? Nu kan jag dra på en film, med rätt så gott samvete dessutom!

Den 10 januari förra året skrev jag detta i min kalender under fliken "veckans idé": "Jag vill utbilda mig till copy! Börja finula på arbetsprover." Tycker ba att det känns så jäkla gött när man inser att man kan om man vill. Visstå?

Idag har jag varit bakfull. Sovit och varit vaken om vartannat och ätit lite korvgryta. Intressant? Kanske inte. Men så ere. Fan det kommer dröja innan jag går ut igen. Tror jag. Hehe. Har inte mycket att säga idag, förutom att trots att jag mår skit så mår jag samtidigt fantastiskt bra. Nu blire soffläge igen! Tja!

Tänk dig att du har tagit ut en massa pengar för att köpa någonting fint, kanske en klänning. Du är på jakt och har i princip föreställt dig exakt hur den här klänningen ska se ut och hur bra den kommer sitta. Du går runt och letar och hittar en tillslut. En riktigt fin till och med! Kanske lite lite för stor men vad gör det? Du köper klänningen och känner dig mycket nöjd. Klänningen blir dock hängande i garderoben och många festkvällar passerar, den känns aldrig helt rätt. Jättefin på alla sätt, ändå förblir den oanvänd.

Tänk dig sedan att du ska ut och spana i butiker. Du har lämnat alla pengar hemma för du ska ändå inte köpa någonting. Garderoben är full av fina kläder och speciellt klänningar. Men så råkar du hitta en asasfin sak som inte går att passera utan att ha provat den. Perfekt sitter den. Ingenting du behöver men någonting du verkligen vill ha. Det finns inget annat alternativ än att gå hem för att hämta pengar och se till att klänningen blir din ju? Bästa köpet?!!

Bra att passa på att mata er lite här medan jag är hemma och har tid ;) Tänkte skriva ett långt inlägg om kärlek också. Ja, deni. Men jag måste mata min nya bok också och även hinna med lite sömn innan det är dags att gå upp och träna imorgonbitti innan jobbet. Körigt värre, vaddå jullov liksom?!?! Ne ba skämta. Har ju haft världens softaste lov ju. Men man måste ju försöka casha in lite också... Men okej, får se om jag återkommer med kärleksinlägget då. Tror nog det. Känner mig inspirerad :-)

Jag har köpt en ny dagbok idag!! En spygrön. Först var den asfin, när jag köpte den. Sen kände jag att... är det verkligen en fin färg, spygrön? Ett par timmar senare träffade jag Jenny över en kopp kaffe och förklarade min tveksamhet gentemot färgen. Då sa hon något klokt, min vän. Hon sa att det var en passande färg för det är ju i den boken som jag ska spy ur mig allt mellan himmel och jord. Och så rätt hon hade. I love min spygröna dagbok!

Jag undrar en sak: VARFÖR finns det inga toaletter vid tekniska högskolan? OCH varför blir jag ALLTID kissnödig vid tekniska högskolan? Sjukt många människor som passerar där varje dag, så jag undrar hur många som kissat på sig där genom tiderna. Jag har det inte, (än) som tur är.

Lugnet fortsätter... Det känns som att jag börjar vänja mig vid att vakna 09.30, käka frulle till en film och ta en prommis i snön. Komma in för lite lunch och läsa ett par bloggar. Myshäng i soffan, kanske ett parti yatzy. Planera middagen, handla lite till den. Vad visas på teve ikväll?

GOTT NYTT ÅR ALLA HUNDRATUSENTALS LÄSARE! KUL ATT NI FÖLJER MIG HÄR VARJE DAG OCH STÖTTAR!! hehe.